äntligen i kära göteborg igen tillsammans med min kärlek. han är på jobbet, jag dricker té. blir lite world of warcraft-spelande samt filmtittande idag, medan jag väntar på att han ska ta sig hem så jag får hålla om honom igen. trots att jag inte sov särskilt djupt inatt så sov jag gott. visst vaknade jag flera gånger, men oftast var det för att jag kände två armar sträcka sig efter mig. annars var det en gång utav att det spökade. jag vaknade av att det med mellanrum knackade i väggen. jag intalade mig själv att jag inbillade mig och att det bara knakade i väggen. men efter en liten stund så knackade det med en väldigt i fart i cirka tio sekunder innan det upphörde totalt. jag kröp närmre kristoffer och somnade snabbt om igen.

 

de senaste dagarna kan man säga har varit väldigt dimmiga. tjock dimma har det varit, som verkligen har satt sig framför ens ögon, så man knappt ser handen framför sig. dimmiga dagar är obekväma. men idag känns det inte som en dimmig dag. jag har inte tittat ut genom fönstret än, men jag tror att jag vet.

 

nu får min darling komma hem! :}