ja, snart har jag kollat igenom alla säsongerna av vänner. helt otroligt faktiskt. jag menar. jag har ju sett vänner många gånger, och sen jag var liten, dessutom. sedan fick ju jonas mig att se mycket mer, eftersom att han är supernörden. men när jag bestämde mig för att jag ville uppleva allt från början till slut & verkligen se ALLA avsnitten.. jag trodde inte att det skulle sluta så faktiskt. men nu har jag bara sista säsongen kvar, & det känns som att jag kommer sörja genom hela. sista avsnittet heter faktiskt "the last one", och det känns som att jag verkligen kommer deppa då. hah, ganska patetiskt, men de är så söta. jag älskar verkligen dem. särskilt chandler & joey, men det säger jag vanligtvis inte officiellt, för jag vill inte såra de andra. ^_____^

dessutom så dyker mitt kh2 upp, kanske imorgon. då kommer jag vara supernörden. :]

sluta nu,sluta nu,sluta nu,sluta nu,sluta nu,sluta nu,sluta nu,sluta nu,sluta nu,sluta nu,sluta nu,sluta nu,sluta nu,sluta nu,sluta nu,sluta nu,sluta nu,sluta nu,sluta nu,sluta nu,sluta nu,sluta nu,sluta nu,sluta nu,sluta nu,sluta nu,sluta nu,sluta nu,sluta nu,sluta nu,sluta nu,sluta nu,sluta nu,sluta nu,sluta nu,sluta nu,sluta nu,sluta nu,sluta nu,sluta nu,sluta nu,sluta nu,sluta nu,sluta nu,sluta nu,sluta nu,sluta nu,sluta nu,sluta nu,sluta nu,sluta nu,sluta nu………

kärlek,va.kärlek,va.kärlek,va.kärlek,va.kärlek,va.kärlek,va.kärlek,va.kärlek,va.
kärlek,va.kärlek,va.kärlek,va.kärlek,va.kärlek,va.kärlek,va.kärlek,va.kärlek,va.
kärlek,va.kärlek,va.kärlek,va.kärlek,va.kärlek,va.kärlek,va.kärlek,va.kärlek,va.
kärlek,va.kärlek,va.kärlek,va.kärlek,va.kärlek,va.kärlek,va.kärlek,va.kärlek,va.
kärlek,va.kärlek,va.kärlek,va.kärlek,va.kärlek,va.kärlek,va.kärlek,va.kärlek,va.
kärlek,va.kärlek,va.kärlek,va.kärlek,va.kärlek,va.kärlek,va.kärlek,va………

emelie, ironigudarna är verkligen underliga. & jag håller med dig med hatet också faktiskt. fast i den här situationen så blev det endå ganska bekvämt på något sätt. men ironigudarna? helt plötsligt har jag börjat tvivla på mig själv som ateist. möhö, faktiskt inte, men ironigudarna existerar säkert. men de är inga vanliga gudar, fan. nä, de är i samma kategori som troll, älvor & häxor. :]

jag har precis skrivit klart ett kåseri om valet tvåtusensex, eller som mamma skulle sagt tjuoghundrasex. palla! men iallafall så var det ändå ganska roligt att skriva ett kåseri, tro det eller ej. ganska svårt eftersom att skillnaden mellan kåseri och krönika är ganska hårfin. men jag ville verkligen få till ett kåseri när jag hade ett sånt passande ämne. ett kåseri är en lättsam men ändå ganska personlig text, typ. så jag skrev helt enkelt om partierna piratpartiet, FI och "sjukvårdspartiet". ironiska jag. det enda som saknades var en karikartyrteckning av gudrun schyman. egentligen tycker jag att piratpartiet är ganska coola, och jag älskar ju pirater, så det kändes lite smådumt att driva med dem, men det var ganska roligt samtidigt. allting var inga åsikter från min sida, utan bara ett ironiskt sätt att se på dem. :]

jag är så jävla LUNCHBOX.

jag lovar. jag är nördigast ever. x_____O

I HATE THE HATER
I RAPE THE RAPER
I AM THE IDIOT WHO WILL NOT BE HIMSELF (HERSELF).

RIP

mah, vad det är många band som är så totalt underskattade. o___O

ett exempel är 30stm (thirty seconds to mars). jag menar, i vanliga fall hade jag sett ner på ett band med en skådespelare som bandmedlem. jag vet, jag är en hemsk människa och ganska patetisk också. men jag blir fan irriterad när en person har talang i både skådespeleri och musik, och får chans att visa det för resten av världen. och ännu värre är det när en skådespelare, som alla dessa brudar, låter sig plockas och bli en musikprodukt. musikprodukter är det v ä r s t a som finns. alltså, vad jag menar med det är sådana som låter sig få en image, en personlighet & låtar direkt i handen av människor som bara vill utnyttja artistens talanger och tjäna pengar. no, no, no.. my head is going to explode! x___O det är ju därför jag inte är så jäkla för programmet idol. javisst, ser jag på det, men det är faktiskt underhållning. trist att jag inte kan stå för mina åsikter och synpunkter, utan måste sponsra dem med en tittarsiffra. (gräv ner mig?). men iallafall så är 30stm ett band som jag gav en chans, och det tack vare leo, faktiskt. jag blev kär i låten "attack" i vintras (?) och jag kan helt enkelt inte släppa hur duktiga de är. jag såg just en live-video med "the fantasy" på youtube.com, och ja. jag har varit häpen sen dess. ofta man prickar sådana toner som man, live och samtidigt som han spelar gitarr.

dessutom är "mordern myth" en sådan vacker låt att jag har bestämt mig för att ta itu med min önskan om att kunna spela gitarr en gång för alla och åtminstonne lära mig den. inte för att det kanske är en jättelätt låt och verkligen inte en nybörjarlåt. men det behöver väl inte göra så mycket? it´s worth a shot !

jag känner saknad, och tomhet. men jag mår ganska bra under omständigheterna. och jag mår bra eftersom någon annan verkar må okej.

jag HATAR att svarta naglar har blivit höstens nya mode. vad i helvete, liksom? inte för att jag försöker ge folk omkring mig en bild av att jag skulle vara så jävla hård och alternativ, men fan, svart nagellack ska inte sitta på en jävla fjoll-brud. jag klarar inte av det. liksom. man har alltid fått skit för sitt utseende i flera situationer. sedan dykerk det upp i alla modemagasin & helt plötsligt så sitter alla jävla brudar på min skola och har det. mjääääk. det är så jag kräks. x____O

Du får om du vill, det blir trångt, för min soffa är smal
Men den rymmer en dans
Svart eller vitt, tycks ha somnat i fåror och skal
Men det rör sig nånstans
På kärlekens vis blir det lätt en kliché
Och fåfängan söker en segertrofé
Med löften som stag, faller allting omkull
Så för din, och för min, men inte för kärleks skull
Kom och utmana mig inatt

Älvorna talar om tomhet och bjuder till dans
Och flykten tar fart
Mellan veta och vilja går vilsen och väntar på sans
Att se allting klart
Men när stormen tar fart över frosten inatt
Ropar sansen på värme i svavel och skratt
Det är tid för dom galna och månen är full
Så för din, och för min, men inte för kärleks skull
Kom och värm oss inatt

Sparsamma svar håller hungern vid liv
Kom liv, kom liv
och slunga mig rätt in i smeten
Vem ser mina kliv

Så allting du sagt, eller gjort, eller vill hålla kvar
blir kvällsfotogen
Och allt jag fördömt och förnekat är springande dar
på tappra små ben
Det finns nu, det finns då, det finns sen om du vill
Men det finns inget annat att hålla sig till
Och allt blev så mycket och kvoten är full
Så för din, och för min, men inte för kärleks skull
Kom och skölj mig inatt

Någon har valt att bestämma hur kärlek går till
med regler och råd
Så därför inatt ska vi älska som fåglarna vill
Klippa nån tråd
Stormen tar fart över frosten igen
Och vilsen väntar på värmande vän
När som jag tröttnat på Jag, Min och Mig
blir jag svag, blir jag rädd att nånsin förlora dig
Håll om mig inatt

Om du finns, om du kan, om du vill komma hit
Kom hit, kom hit
och slunga mig rätt in i smeten
Jag faller med flit

kvällen ska spenderas med madde. jag ser verkligen fram emot det. jag älskar att spendera kvällar tillsammans med en eller flera av mina favoritbrudar. allmänt snack, skitsnack, oseriöst snack och känsligt snack. allt i en enda röra. det är vad som passar perfekt med en mörk och dyster höst. för JA, det har faktiskt blivit höst nu. tycker jag. kvällen ska iallafall innehålla, förutom ambitiös motion i en simbassäng, läskiga tv-spel & film. det blir nog perfekt. just vad man kan behöva i dessa tider.

& FUCK VAD DET ÄR KALLT. x______O

jag saknar för mycket. det är så hemskt att man ser tillbaka på så mycket och ler. jag menar. minnen är någonting helt underbart, men när man minns och saknar för mycket så blir man mest sorgsen. jag som är en väldigt glad person, låter mig inte tyngas ner av mycket. men min besvikenhet över att det inte finns en tidsmaskin kan ta över då & då.

jag minns hultsfred-05 och hultsfred-06. jag har de goda "ärren", vilket är alla bilder + de två banden på min högerarm. men känslan, lukten, glädjen. det är minnen nu. jag har helt enkelt ont i hjärtat när jag tänker tillbaka. som till exempel när jag lyssnar på "innan bomberna" med kristian anttila. den konserten var ju definitivt inte den konsert eller stund jag värderar högst från hultsfred. men den upprepande melodin i slutet av låten tar mig tillbaka till innan den konserten. det var hultsfred-06s första konsert, och det var varmt, & man var full och glad. minnena av alla äventyr vi hade om nätterna skrattar jag fortfarande åt, och det är mest minnen som är roliga att berätta. men även dessa minnen kommer utvecklas till sådana jag inte skrattar lika mycket åt, utan gråter åt.

jag minns också nian. trysil, grundentfesten, grundentlunchen. allt. jag saknar nästan till och med stressen vi hade i slutet med alla inlämningar, projekt och skrivningar. allt skulle knytas ihop till en säck, hela läsåret, för att vi skulle kunna få våra avgörande betyg, och man var paranoid & stressad. men herrejävlar, vad jag saknar det. eller. jag skulle kunna göra allt det igen för att få uppleva sammanhållningen i nian igen.

jag sitter & deppar över gamla tider. fuck, jag är patetisk.

- kom hultsfred-07 (!!!)