igårkväll så såg jag den senaste versionen av "dawn of the dead". hah, de filmerna är för underbara. jag tar de som någon annan tar en jim carrey-komedi. hela handlingen och följder är så superlöjliga, och effekterna är balla. det är en jäkla serie det där. varför har det blivit så egentligen? varför tycker filmmakarna att zombie är en sådan bra inkomstkälla? och alla filmer handlar ju praktiskt taget om samma sak, trots det så ser man alla filmerna. alla handlar om att helvetet börjar gå på jorden och så är det ett gäng tuffa grabbar & snygga brudar som klarar sig undan och gömmer sig i ett köpcenter där de kan leva i lyx. det som är skillnaden mellan de gamla filmerna och de nya är att de nya inte riktigt spårar ut på samma sett som de gamla. till exempel i den gamla "dawn of the dead" så glömmer man bort zombierna i en halvtimme. den filmen blir faktiskt rätt så långtråkig, fast några goda skratt får man sig. nä, min humor är nog ganska sjuk, helt enkelt. men en zombiefilm som faktiskt är rolig är "shaun of the dead". riktigt jäkla bra parodi, i mitt tycke. jag tycker också om de patetiska paroditriologin "scary movie" i och för sig. men "shaun of the dead" har riktig humor & inte bara sarkastiska och ironiska skämt. denna värld av skräckfilmer. fan vad jag älskar den, trots att jag faktiskt fruktar den litegrann också. jag är livrädd för "the ring-tjejen", men helt tokig i filmen. pucko! antingen får man väl hata & låta bli och se, eller älska & inte bli skräckslagen när man ligger ensam i sin säng på kvällen. ^____^

jag ska verkligen bli riktigt jäkla bra. jag har alltid varit en ganska så ordentlig & även ambitös person. men de egenskapen sänks ner av mindre bra egenskaper som lathet och morgontrötthet. men jag ska skärpa mig, så jag blir mitt allra bästa jag. och allt detta passar ju bäst när man har börjat skolan igen och fått en vardag med en regelbunden rytm. detta hände i måndags, och därför så ska det bli en jäkla skärpning redan nu.

till & börja med så ska jag bli av med min morgontrötthet. jag brukade aldrig kunna ta mig ur sängen förra läsåret till exempel. jag hann alltid till skolan, men med nöd och näppe. jag hoppade jämt över frukost, men vilket också beror på min dåliga aptit på morgonen. men jag har hört & läst att man ska gå upp i vikt av att inte äta frukost, och dessutom så förlorar man ju nödvändig energi. "frukosten är det viktigaste målet på dagen", sägs det ju. och kanske stämmer det. iallafall så har jag denna tisdagmorgon & onsdagmorgon stigit upp så tidigt som tjugo över sex istället för tio över sju. jag har gjort té & ätit iallafall lite frukost. det passar fortfarande inte min morgonaptit, men jag tvingar ner mig smörgås eller en skål flingor. special k, red barries. ^___^
i och med att jag måste stiga upp tidigare så tvingar jag också mig i säng tidigare. båda kvällarna har jag varit i sängen senast tjugo över tio, istället för mig normala som är efter midnatt….. det blir upp till att se om jag lyckas hålla det här, eller om jag blir helt knäckt om en vecka. men det skadar aldrig att försöka, ju.

dessutom så har jag inte dansträningar längre, förutom sambaträningen. därför så har jag & madde (& kanske emma?) bestämt att vi ska simma en gång i veckan, vilket vi ska försöka få till fredagmornar, innan skolan. vi har nämligen sovmorgon till nio varje fredag, vilket betyder att man kan ta en halvtimme till fyrtio minuters simtur innan skolan börjar. :) det ger träning, energi och även bättre simning. och det kommer ju definitivt behövas när vi nu ska ha simning även på idrotten i skolan. x____O
tillsammans med simningen så ska jag försöka komma ihåg att stretcha varje dag. när jag hade dans med jenny & stretchning togs med mycket mer allvar på lektionerna, än mina gamla vanliga danslektioner, så märkte jag att även jag kunde bli lite vigare. detta har jag förlorat lite under sommaren, tyvärr. men jag vet att om jag stretchar lite varje dag så kommer jag till som jag var förra läsåret, vilket var bekvämt. dessutom så förlorar man sin stela hållning om man stretchar.
dessutom så har jag lovat mamma att använda vårt gym i källaren mera. typ, cykla lite på träningscykeln. vi får se, det kanske jag släpper till med om några veckor. jag börjar med simningen & ser hur det fungerar. :)

också så ska jag försöka vara motiverad nog att göra läxorna mer i tid än förra året & även lägga ner lite mer ambition på idrotten, även om det känns ganska lönlöst. men jag ska kämpa till mig ett VG i idrott, banne mig.

I WILL BE THE KING OF THE WORLD……

jag vet inte riktigt hur jag känner, tycker eller någonting. när jag läste om vår klasslista första gången så skrattade jag. jag skrattar åt att den var liten & att den innehöll en sådan konstig blandning av människor. allt fanns i vår klass, och det var svårt att säga om det skulle bli svårt eller lätt att få en sammanhållning. när jag senare såg efter på den så tyckte jag att den inte såg så pjåkig ut. det var ganska lagom & den skulle bli lagom livlig, och lagom lugn. idag vet jag inte riktigt vad jag tycker. klassen såg inte ut riktigt som den hade gjort. den var ännu mindre. tretton elever, varav tre är grabbar. jag vet inte riktigt vad de tycker om situationen. både och, antagligen. rätt tråkigt, men ganska skönt. kanske. typ så som jag tycker om min klass. tråkig, men rätt skön. men bara allmänt att komma tillbaka till skolan var sådär. det var som jag trodde, ganska spännande och roligt att se en del igen. men efter cirka en kvart så ville man vara ledig & ha sommarlov igen. kanske pågrund av att man redan vet hur skoltrött man kommer vara om några veckor, eller för att skolan är ett sådant utséendefixerat helvete på jorden.

fjärilar & orkaner tycker jag beskriver ensamhet bra. iallafall i mitt fall. när man är i ett förhållande så får man inte mycket tid för sig själv. livet blir ganska stressigt, faktiskt. när man är ledig, som nu, och man är fri att göra vad man vill så försöker man göra allt man vill göra på en gång. därför blir det inte många tillfällen att sätta sig nej, pusta ut och kommunicera med sig själv. det har jag gjort igårkväll och idag. lite småtrist förvisso, men ändå ganska skönt. fjärilar och orkaner, maha.

vädret är ändå rätt schysst för att vara en torsdag den här veckan. den här veckan har nämligen inte bjudit på annat än regn, moln och oroligheter. men perfekt till kvällens picknick så är det inga mörka moln på himmelen och dessutom rätt blått. perfekt väder för en matstund & skitsnack.

so long.

ÅH, vad jag älskar att göra mina klor mer lika en korps.

(översättning: ÅH, vad jag älskar att måla naglarna svarta.)

^____^

playstationtvå for life. fan vad jag är inne i en riktig spelperiod. så synd att det inte är höst, så man har anledning att sitta inne, och även kan få lite av den mysiga känslan att kura ihop sig med ett täcke och spela det nya spelet. jag spelar katamari mycket nu, och jag funderar även på att spela & klara ut kingdom hearts för tredje gången. i oktober kommer tvåan, och jag är så ivrig.

                                          
men iallafall så har jag, och madde, en ny favorit. project zero 3. det är så fruktansvärt jävla cp-spännande. helt sjukt. spelet är ett spökspel, och förvisso väldigt läskigt. men det är så spännande, och man blir så insnöad i historien att man inte kan göra annat än att spela vidare. man blir verkligen nyfiken, och peppad till att komma vidare i spelet & lösa fler knutar och fortsätta följa mysteriet. för vårt mål är okänt. vår karaktär jagar verkligen ett spöke, som en metafor, för att vi inte vet hur allt ska sluta. spelet går ut på att man pendlar mellan verkligheten & en mardrömsvärld. rei har varit med om en bilolycka där hennes älskade fästman yuu dött, och det är honom man till en början följer efter i mardrömmen. men i första mardrömmen träffar man "den tatuerade kvinnan" och hon ger rei en liknande tatuering som börjar sprida sig över kroppen. det är henne & en kvinna, som har samma öde som rei, man följer i mysteriet. till det möter man alla spöken som hemsöker det mörka mörka huset, med de trånga skrämmande korridorerna. "you killed daddy."

JAG REKOMMENDERAR DET. nyfiken? trailer.

ONSDAG……………where the action is, skansen, 9/6.
halv tolv anländen vi till skansen, cirka. det är mycket folk. punkare, rockare, hives-fans, popare, ALLT. vi fick lite av en chock tror jag. vi bekantar oss med två brudar, vid namn michaela & malin, och crew sätter upp tältet som man ska byta sin biljett mot ett armband i. det bildas en kö, i vilken vi sitter hyfsat i. en köstund som var VARM. när vi kom in till huvudstaden så var vi glada över vädret. hyfsat varmt, men blåsigt & molnigt. perfekt. i kön står solen högt på himmelen utan ett enda moln att blockeras av. damn it! men så fort vi har fått banden så är vi klada hestar igen, och vi hamnar rätt okej i kön in till Skansen också.

men. kön in till konsertområdet hamnar vi allra längst fram? hurfan? vi vet inte. och vi hamnar också längst fram, vid staketet, precis framför scenen. där hade vi sju uthålliga timmar. vi var varma, trötta, kissnödiga, hungriga & dessutom hade vi ont som fan i bröst, ben & rygg. alla konserter var bra, enligt mig. men jag kan inte säga att jag direkt njöt av de första fyra. eller Backyard är feta, som fan. jag är halvt förälskad i Dregen & musiken älskar jag också. men det var ju Fagerstapojkarna jag längtade så hysteriskt efter.

INCIDENT. as usual så kastas & fångas det plektrum hej vilt. en tar Dregen i munnen och spottar ut i publiken. tror ni inte att den landar på maddes axel, blöt & guldvärd? många ser vad som händer, men jag har turen att stå närmast och reagera snabbast, och handen flyger på hennes axel. DREGENS SALIV & PLEKTRUM I MINA HÄNDER. never been that happy <3.

sista konserten, folk är hysteriska och trängseln är enorm. hives-hives-hives-hives. vi väntar, och saker sker. loggan tänds, folk skriker hysteriskt. snart kommer de in, en efter en. de sträcker upp händerna i en hälsning till publiken, och intar sina instrument som ska glöda den närmaste timmen. chris drar igång och peppar alla med hi-haten. howlin kommer in & ger publiken en efterlängtad spark i luften, och "abra cadaver" drar igång. det är det allra bästa jag vet! konserten är wonderbra som vanligt, och hives-kicken är enorm. praktiskt taget den gamla hederliga spelschemat, men med några överaskningar. istället för i "diabolic scheme" så fryser de i "hate to say i told you so". dessutom så spelas de tre nya låtar som kommer dyka upp på deras nya platta som släpps i höst. jävligt bra, faktiskt. vi som varit så oroliga över en besvikelse är det definitivt inte längre.

och nu händer det ännu mer otroliga. nicholaus slänger ut sitt plektrum i publiken. folk slåss och plektrumet landar på marken. WTAI´s vakter hade inlett ett eget sätt att ta itu med en sådan här sitaution, och gav en av de skrikande ungdomarna plektrumet rakt i handen istället för att slänga ut det igen. framför oss plockar vakten josef upp plektrumet. jag gjorde det bra draget att bekanta mig med honom tidigare, & med full hals skriker jag "JOSEF!!!". plektrumet hamnar i min hand, och i den stunden har jag verkligen aldrig varit lyckligare. nu kan jag dö i frid.

TACK, fagerstapojkar.
& tack mina älskade vänner för att alltid göra dessa stunder så minnesvärda.

SOMMAR 2006
(tack emma för bilderna)

NEJ, den skiner inte idag, solhelvetet. men egentligen. så fort solen står på himmelen, och den är molnfri så gnäller jag mer än någonsin. det är faktiskt så att jag föredrar kallt istället för varmt, även om jag älskar sommaren. men det är sommarkvällarna jag är tokig i, & inte de stekheta dagarna. man blir varm, svettas, smälter & dör. förjävligt!

men nog med gnäll om sommaren, för snart är den slut & då kommer jag grina. skolan börjar om bara lite mer än en vecka, och det är inte alls mycket jag saknar med den. jag kan faktiskt bara komma på tre saker, när jag verkligen anstränger mig even. det ska ju bli skönt att komma in i en vardagsrytm igen, men jag ORKAR inte plugga och allt. fyfän.
iallafall, det jag hela tiden tänkt säga. jag är ledsen att jag har varit sveriges sämsta bloggare den här sommaren. jag har inte haft någon tid eller lust eller motivation eller någotning. jag har varit skitupptagen faktiskt, & det har inte blivit många ensamma stunder framför datorn. och det är väl bra, men det är också anledningen till att jag inte skrivit ett jota. ^___^
inte för att jag har rekordmånga läsare, men iallafall så gör jag upp det till "er" genom att göra en uppdatering av layouten på bloggen. hoppas ni trivs. den påminner om min personliga hemsida, "Lunchbox.gnu.nu", som jag också försökt göra en nystart med pågrund av lite motivation, och ärligt talat också lathet & glömska. jag trivdes rejält med den mansonbilden att den även fick klä min blogg. och ja. är det inte en bild på mig som klär bloggen så är det väl manson. mannen i mitt liv.

så förlåt. och tack……