igår var jag inne med jonas i stockholm på jakt efter kjol och dylikt. jag såg min drömklänning. när jag tänker efter så är det ju så läskigt, för det är exakt så som jag har tänkt mig att jag skulle vilja ha en klänning. det var som en korsett, med knytning frampå, och sedan var den en ganska men inte så vid kjol, tack vare lite lite tyll under. sedan var den bandlös och svart. tyget var bomull med något lite håligt mönster. urläcker! jag känner mig pryd som fan när jag har kjol, och använder definitivt aldrig klänning. kanske hade det blivit ett plagg som fick hänga i garderoben, men jag ville fan ha den hängandes där iallafall. jag ville äga den iallafall.

storlekar som fanns: 34, 36, 42. förgäves försökte jag klämma mig i en 36a, men blixtlåset gick knappt upp halvvägs. jag kände mig stor när jag stod där och grinade. jag tänkte i en nanosekund att jag skulle extrembanta och få anorexia. vad som helst för att kunna få på mig den stackars klänningen. men jag bestämde mig för andrahandsvalet, hänga tillbaka den på galjen och lämna h&m utan den. : / jag önskar nu att jag hade provat 42an. den hade varit förstor, men kanske inte jättemycket förstor, och annars hade jag kunnat sy in den (eller inte jag, men mamma >_<). men jag ska jaga den. iallafall försöka jaga den. för det var VERKLIGEN ett "måste ha-plagg".